Den svenska jeansmarknaden blomstrar, så gör även intresset för närproducerade varor. I denna uppsats undersöks möjligheten att kombinera dessa två rådande fenomen genom att väva denim i Sverige. Initiativet som tagits eftersträvar också att främja den textilindustri som fortfarande existerar i Sverige. Utifrån en studie i befintliga denimvävar från Japan och USA har en kravspecifikation upprättats för att på samma vis framställa en fysisk produkt med liknande egenskaper. Tack vare Textilhögskolan i Borås maskinpark har detta varit möjligt.

Denna studie har behandlat ämnet konsumentkultur och vår studie har undersökt hur företaget Nudie jeans Co?s kultur angående hållbarhet tas emot och efterlevs av deras jeansköpare. Den metod som valts för vår studie är intervjuer med jeansköpare samt en representant från Nudie. För att få en förståelse kring konsumentkultur har en teoretisk referensram byggts upp kring McCrackens (1986) modell angående ämnet. Denna modell tar upp olika begrepp kring hur konsumentkultur överförs från företag till enskild konsument, samt vilka instrument som används för att göra detta.

Jeansmarknaden idag i Sverige är präglad av hög konkurrens med många olika aktörer somverkar där. De senaste åren har en speciell kundgrupp vuxit fram vilka kallas jeansnördar.Dessa konsumenter och deras syn på jeans är i dagsläget inte kartlagt vilket därförhuvudsyftet med studien. Under studien har vi kommit i kontakt med ett svenskt jeansföretagvid namn Pace Jeans som vi intervjuade och fick därigenom hjälp med att identifiera personersom kunde hjälpa oss att uppnå vårt syfte. Genom att ställa oss frågan hur företaget ser påjeansnörden och hur det här skiljer sig från hur den faktiska konsumenten är. Huvudfrågan fördenna studie är vem jeansnörden är och hur denne ser på jeans.

För att ett företag ska kunna hålla sig flytande på marknaden idag krävs de att de har hundra procent koll på vad som sker i deras fabriker och att de strävar efter en mer hållbar tillverkningsprocess. Att försäkra konsumenterna om att fabrikerna inte använder sig av barnarbete eller dåliga arbetsförhållanden räcker inte längre utan det krävs en bredare kunskap inom miljö och hållbar utveckling för att den trogna kunden ska stanna. Syftet med denna rapport är att kontrollera det nyuppstartade företaget DENIM IS DEAD?s produktion och utvärdera om hur man kan förädla de olika processtegen samt skapa transparens gentemot kund.Metoden som arbetet utformades efter var genom en fallstudie som är baserad på en mestadels deduktiv metod men med inslag av induktiv metod. Där grunden lades genom en utförlig faktainsamling för att i rapportens senare del kunna analysera de hypoteser och problemformuleringar som ställts.Målet med rapporten var att ta fram en metod eller produkt som ska underlätta kommunikationen med DENIM IS DEAD?s kund.

Kundservice har blivit allt viktigare inom detaljhandel i och med den ökade försäljningen som sker på internet. Kundservice har nästan blivit en form av marknadsföring för fysiska butiker. Trotts den hårda konkurrensen mellan butiker på marknaden kan man som kund uppleva dålig service och kundbemötande. Det kan bero på fler faktorer, en av faktorerna skulle kunna vara att butikssäljare är snabba att kategorisera kunder efter deras attribut. Så hur stor påverka har egentligen våra kläder på människors bedömning om oss? Kan kundbemötandet i butik påverkas av de kläder som en kund bär? Detta är frågor som väckte intresset för ämnet i den här studien och som ligger till grund för studiens huvudfråga.

Det blir allt svårare för företag att särskilja sig på marknaden. Traditionell marknadsföring är inte längre lika effektiv som förr, och idag finns flera olika strategier för att sticka ut i bruset. Kring varumärken och produkter skapas ofta ett rykte, som ibland antingen kan vara positivt eller negativt. Ibland har detta rykte uppkommit utan påverkan ifrån företaget, men det finns även strategier för att skapa och påverka sitt eget rykte. Ett positivt rykte kan leda till ökad försäljning och vinst.

Den här uppsatsen behandlar ett problem som identifierats bland små till medelstora svenska modeföretag: det stora beroendet av outsourcade produktionsagenter och fullprisproducenter. Syftet med uppsatsen är att identifiera de förutsättningar och hinder dessa modeföretag kan stöta på när de försöker integrera dessa utlagda kompetenser till en intern lösning. Genom detta hoppas författarna kunna tillföra nya perspektiv för befattningshavare som är intresserade av att omstrukturera sin nuvarande inköpsmodell.De metoder som använts för att samla in det teoretiska och empiriska underlaget var skrivbordsstudier, såväl som strukturerade och ostrukturerade djupintervjuer med grundaren av ett svenskt jeansföretag, samt en anställd på en stor svensk modekedjas inköpsavdelning.Resultaten understryker den strategiska betydelsen för växande modeföretag att äga sin inköpsfunktion. Genom att äga kompetenserna för mönsterkonstruktion och inköp kan företag minska sitt beroende av externa organisationer och öka flexibiliteten i sin produktutvecklingsprocess. De hinder som identifierats utgörs bland annat av en ökad affärsrisk under övergången till en intern inköpsavdelning till följd av avsiktliga störningar i värdekedjan av producenterna, samt de extra kostnaderna för det ökade administrativa arbetet.This essay focuses on a problem identified among small to mid sized Swedish fashion companies: the large dependence on out sourced production agencies and full price producers.

Samtidigt som jeansen har gått ifrån att vara ett arbetarplagg till en basvara i de flesta människors garderober har det även utvecklats en subkultur kring denim. Denna subkultur består av personer som ser jeans som något mer än bara ett plagg, för vilka jeansen blivit som en livsstil. Dessa konsumenter skiljer sig avsevärt ifrån den stora massan i den aspekten att de besitter en stor kunskap om jeanshistoria och konstruktion, samt konsumerar en annan typ av jeans, med fokus på kvalitet och material snarare än en trendig look. Denna studie utgår ifrån Kotler, Armstrong, Harris och Piercys (2013) modell av köpprocessen bestående av fem steg; behovsidentifiering, informationssökning, utvärdering av alternativ, köpbeslut och utvärdering efter köp. Semistrukturerade intervjuer används för att samla in data, som sedan analyseras och diskuteras utifrån teoribasen.